Av någon anledning så förknippar vi veteöl med vintern, kanske på grund av skidresorna i ungdomen eller arbete i Zurich under vinterhalvåret. Så för att avsluta sommarens bryggningar så tog vi fram ett recept för Vetevillingen som vi bryggde en sen augustidag.

Hjälpbryggare för denna dagen var familjen Bovin som med glada tillrop hjälpte till med alla sysslor.
En sak man alltid märker när man göra veteöl i en Braumeister är tendenserna till att få “strilhål” som utmynnar i små fontäner. Notering till bryggprotokollet är att prova havreskal inblandat vid nästa veteölsbryggning.

Vi satsade på ett OG på 1.052, vilket vi inte riktigt nådde men sedan blev utjäsningen bättre än väntat så uppmätt ABV landade ändå på 5,6% vilket var högre än förväntat.
Nu skall denna stå på kagge i minst 2 månader och gotta till sig.

Att kunna smaka på malten och förstå vad den kommer bidraga med i ölen är en konst. Vi har inte fullt bemästrat den ännu, utan snarare så “vet” man att Viking Vienna malt “skall” ge denna smaken.

För flera år sedan när vi besökte Staropramen i Prag, som mältar sin egen malt, så fick vi smaka på maltprover innan vi drack pilsnern som den sedan var tillverkad av.

För vår egen del har vi börjat göra malt-provningar, dvs vi tar fram ett par öl vi bryggt sedan smakar vi på den malten som skall ha gett mest specifik smak till ölen. Både lärorikt och så får man lite snacks till ölen.

Det finns dom där ögonblicken då man testat ett helt gäng skumma och konstiga IPA:or och bara vill skrika: GE MIG EN VANLIG HEDERLIG ÖL!

När det händer landar man ofta med en engelsk ale. Bland alla ales som finns så måste man någonstans erkänna att Fuller’s vet hur man brygger dem. Deras ESB är alltid uppskattad och London Pride är en törstsläckare av rang. Vi kunde inte motstå att försöka oss på en klon på denna ädla dryck.

Receptet bygger på ett inlägg om London Pride upphittat på nätet där Fuller’s vd John Keeling bl.a pratar om hur London Pride tillverkas och vad den innehåller.
I original receptet används en smaksättande humle (15 minuter kvar av koket) vid naman Northdown som vi inte fick tag i på, denna ersattes av Challanger, volymen uppräknad för att nå samma alfasyra

På Uppsala Hembryggareförening’s vårpub fick denna öl toppen betyg av alla som smakade den. En av medlemmarna som brygger mycket engelsk öl ville inte bara ha sett smakprov utan ville ha ölen som middagsöl vilket han förstås fick. Enda förändringen som föreslogs var att ha lite mer kolsyra i ölen för att få till en exakt kopia.

Första batchen är redan uppdrucken. För några veckor sedan bryggde vi en uppskalad version som idag gick på fat (och några flaskor som skall användas som presenter).

Dags att förbereda och brygga sommarens öl. Dagen till ära är hela Hopsan Brewing teamet samlade på västkusten för att tappa upp studenten-ölen, School’s Out Ale. Annalisa och Elin delar på 38 liter till sina respektive studentmottagningar. En ljus ale som bryggdes i februari och nu är utjäst och klar.

Därefter kör vi ingång och brygger Laid Back Lager, vår klassiker inför sommarens grillfester. Vädergudarna är på vår sida och Stenungsund visar upp sin absolut bästa sida med strålande solsken från klarblå himmel. Så utrustningen riggas utomhus och grillen plockas fram.

Laid Back Lager är ett recept som är löst baserat på God Lager som produceras av Nils Oscars bryggeri. Originalreceptet har vi naturligtvis inte, men från olika källor fick vi en uppfattning hur den är bryggd.
Vi har justerat en hel del för att få till mer “wiener”-känsla och få en fylligare öl med gul-orange ton.
Av erfarenhet vet vi att denna ölen är god redan några få veckor efter jäsningen är klar, men om man har tålamod och lagrar den minst 3-4 månader blir den helt oemotståndlig

Bryggningen förlöper helt utan problem, enda svårigheten var att kompensera för förångningen i koket när vi brygger i låga yttertemperatur. 2 liter lägre flysparge och vi träffar OG på 1.055 perfekt.

Diskning, städning och jästunnorna in i kylen på 12 grader. Dagen avslutas med italienskt tema, gemensam middag på Trattoria Alberobello. Smakade av Gradisca, italiensk hantverksöl tillverka i Apecchio av Amarcord.

På vårt mindre bryggverk i Uppsala har bryggmäskare Mikael gått loss ordentligt och provat att brygga en hel rad med lite ovanligare öl.
En av dessa har stått ut extra. En saison smaksatt med svarta vinbär. Bären tillsattes i koket ca 1 min innan kokslut.
Bryggningen skedde i oktober och ölen var redan efter 5-6 veckor fullt drickbar och hade en bra smak av bären.
Tanken med ölen var en lättdrucken saison som skulle tillfredställa de av våra vänner som (hemska tanke) föredrar vin eller cider.

Efter jäsning fick de en snabb tappning på fat för kolsyresättning och i november gick de på flaska. De har nu stått 2 månader på flaska och mognat.
Resultatet blev en väldigt lättdrucken öl med en tydlig arom av svarta vinbär. Väldigt liten kropp och snudd på blaskig. Liten syrlighet från bären och Lallemands Belle Saison-jästen.

Den blev inte perfekt, men är embryot till en svart vinbärsöl som kommer lägga cider-drickarna vid sina fötter. Lite mer kropp och lite mer humle så kommer den vara en favorit i sommarensolen.