Ett riktigt ”Jästabud” på Monk’s Porter House

För några veckor sedan så damp det ner ett mail från Charles och Hasse på Monk’s Cafe & Breweries. En inbjudan till ett Jästexpriment och TapTakeOver på Monk’s Porter House.

”Vi har bryggt en vört (dvs samma malt och humle, gjord på samma sätt vid ett tillfälle) för att sedan jäsa det med 15 olika unika jäststammar!  Allt i syfte att ta reda på hur just jästen bidrar och påverkar ölets karaktär. Resultatet är minst sagt dramatiskt! Vi vågar påstå att ölen skiljer sig åt rejält!”

20150312_183505
Vilken var det som smakade kryddnejlika??? Får smaka på alla en gång till…..

Inget att tveka om, som småbryggare är det inte ofta du kan prova mer än 2-3 varianter av någonting från samma mäsk. Att få prova 15 jäststammar bredvid varandra är ju helt oemotståndligt.

Vid 17-tiden var vi på plats och hälsades välkomna av Charles och Hasse. De gick igenom hur experimentet var genomfört. I sin enkelhet kan man säga att de tagit ett ljust Pale Ale recept med lite Cara och Vete. Sedan för att det skall bli öl som också smakar något, humlat varsamt med Magnum (bitter), Cascade (smak) och EKG (smak). Sedan delat upp satsen i 15 delar och jäst med olika jäststammar. Viktigt att tänka på var att hänsyn inte har tagits till de olika jäststammarnas ”idealtemperaturer” eller annat. Alla 15 satserna har fått jäsa i 2 veckor (om jag kommer ihåg rätt) och i 17 grader. Vilket naturligtvis innebär att en lagerjäst kommer att vara estrigare än vid normal jäsning på 10-12 grader.

Efter lite bryderier med att få igång alla pumparna så börjar de olika ölen serveras 5 och 5. Vi tog in alla 15 på en gång och ställde på bordet och började provsmaka. Flera jäststammar var helt nya för oss och vi har aldrig bryggt med dem, vilket gjorde det hela än roligare för vi hittade nya ”favoriter”. Att det skulle vara skillnad insåg vi, men att det skulle vara så stora skillnader kom som en överraskning. Största överraskning var att vår ”hus-jäst” för att göra enkla Ale’s, Safale S-04, skulle vara en av de jäststammar som vi gillade minst. I ärlighetens namn tycket vi den smakade gammalt stall och hästskit. Vi diskuterade detta med Hasse och det kan naturligtvis inte uteslutas att det blivit något fel på just den satsen.

 

 

 

 

20150312_183528
Det är inte ofta vi ser Gunnel, vår QA så här lycklig. Ett smörgåsbord av smaker!

Till de olika sorternas jäst som deltog i testen:
Denny’s Favorite 50 (Wyeast 1450)
Cry Havoc (WLP862)
California Lager (Wyeast 2112)
California Ale (WLP001)
American West Coast (Lallemand BRY-97)

Safbrew Abbaye (Fermentis)
Safbrew T-58 (Fermentis)
Belgian Abbey (Wyeast 1214)
Belle Sassion (Lallemand)
Frensch Sassion (Wyeast 3711)

Safale S-04 (Fermentis)
US West Coast (Mangrove Jack’s M44)
San Diego Super (WLP090)
English Ale (WLP002)
Weihenstephan Weizen (Wyeast 3068)

Eftersom vi inte är några smakdomare eller på annat sätt kan hävda expertis skall vi inte gå igenom hur vi rankade de olika brygderna. Det stod dock klart för oss att vi kommer göra justeringar i flera av våra recept och prova nya jästsorter med utgångspunkt i vad detta experiment har lärt oss.

20150312_194125
Magnus och Micke diskuterar slutresultatet med Hasse från Monk’s

De 3 jäststammar som stod ut som de bästa för våra smaklökar var:
Danny’s Favorite 50 – En klar favorit hos alla från Hopsan Brewing. Lite fruktig och odefinierbart kryddig. Helt enkelt god utan spretighet. Kommer att användas i vår nästa American Pale Ale!
Belgian Abbey (Wyeast 1214) – Frisk och blommig med en inte påträngande men tydlig ”Belgo”-smak. Lite simmig och låg esterprofil.
Weihenstephan Weizen (Wyeast 3068) – Blommig med lite kryddnejlika. Typiska weizen-smaken som var väldigt angenämt.

Två stycken jäststammar levererade inte alls (med förbehåll att det ”kan” vara andra problem med just dessa 2 testöl).
American West Coast (Lallemand BRY-97) – Smakade surt av svavel och klor. Som ett gammalt duchutrymme på en nedlagd badanläggning i Uralbergen.
Safale S-04 (Fermentis) – Luktade och smakade stall och gödsel. Denna har vi bryggt med flera gånger tidigare utan att känna dessa smaker och tror ärligt att det hänt något med jäsningen.

En jäst som är värd att nämnas extra är US West Coast (Mangrove Jack’s M44). Inte för att den var extra god, utan för den hade en distinkt och klar äpplesmak. Vilken spännande jäst att använda till en sommar ale.

Ett stort TACK till Hasse och Charles och hela Monk’s teamet som gjorde denna provsmakning möjlig!

Räven rev en annan räv – Hops’an Alter Ego

posted in: Bryggningar | 0
Fuchschen Alt
Picture from Fuchschen Brewery

Gunnel och Micke åkte iväg till Ölfestival i Düsseldorf och roade sig. Hemkomna med nya idéer och inspel, då tvekar inte Gunnel.

– Vi måste brygga en Altbier!

Självklart, skulle vi det. Bara att börja efterforska och bygga ihop ett recept. Problemet är ju att varje ställe som brygger Altbier har sina egna recept och många av dem är väl bevarade hemligheter. Vilken skulle vi försöka oss på? Valet föll på Füchschen Alt. Läs mer om Brauerei Im Füchschen här.

Efter lite genomläsningar på forum och annat så utkristalliserade sig ett recept som inte kan anses vara en klon, men som ändå relativt väl torde bli en Füchschen Alt wannabee. Vi har inte tillgång till deras ”hus-jäst” men maltsorterna och dess ungefärliga storlek bör stämma ganska väl.

Efter vad vi förstår så humlar Füchschen Alt enbart med Hallertauer Tradition och endast som bittergiva ca 60 min innan kokslut. Eftersom vi hade köpt för lite Hallertauer så tog vi och drygade ut med Spalter Select, vilket inte bör ge någon direkt smakförändring.

Mäskning är 3-steg med 38 inmäskning och sedan 62 och 72 graders steg och en flameout.

 

Fuchschen Alt recept

 

Bryggdagen börjar kl 11:00 eftersom sovmorgon var efterfrågat. En strålande dag för utomhusbryggning. Solen sken från klarblå himmel och de första vårtecknen visade sig.

20150314_145713
Magnus kollar OG och beräknar extra sparging
20150314_150215
Micke har koll på processen och ser till att allt socker kommer med ner i koket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Medans vi körde igång mäskningen så serverades varma mackor och bryggöl. Allting flyter på så där bra som det bara gör när man är nöjd, lycklig och tillfreds med livet.

20150314_161128
Tessan provar nyheter i vårsolen

Dagen till ära så var det Ale-provning som gällde efter att koket var genomfört. Jenny och Jocke hade skaffat en större mängd olika intressanta nyheter från Ballast Point, Mikkeller och Pistonhead. Dessa blandades med en del gamla godingar från Oppigårds och St Eriks.

På tal om gamla godingar till middagen vankades en riktig 70-tals klassiker: Flygande Jakob.

Efter att bryggningen var klar bestämde vi oss för ett experiment med jäsningen. Hela satsen fick samma German Ale jäst (Wyeast Labs #1007). En tunna på 22 liter står nu på golvet och kommer att få jäsa i ca 19 grader. Den andra jästunnan med samma mängd placerades i kylen på 11 grader.
Det skall bli mycket intressant och se vilken FG vi kommer att landa på och vilken smakskillnad som kommer av de olika jästemperaturerna. Mer om detta om 8-10 veckor.

 

 

Uppsala Beer & Whisky 2015

logo_ubwEtt heldagsevenemang i maltens tecken. Efter en stadig frukost hemma hos familjen Sabel/Wiksell så tar vi bussen in till Fyrishov och den första Beer & Whisky festivalen i Uppsala.

Eftersom vi anländer relativt tidigt så känns lokalen ganska tom. Men fördelen är att vi får möjlighet att prata lite närmare med flera bryggare. Om det är något vi uppskattar med dessa mässor så är det just dessa pratstunder som många gånger ger oss tips och ny kunskap som vi kan använda i vårt eget bryggande.

Efterhand så fylls lokalen på och framåt 16-tiden är det såpass mycket folk att det börjar bli köer framför de populärare montrarna.  Det är här som den ena av de tre kritiska synpunkterna på mässa lyser igen. Det är relativt få utställare. Läser man listan kan man få intrycket att de är många men i realiteten så känns det som minst 10 utställare till skulle behövts. Vi saknar också många mikrobryggerier som finns i Stockholm/Uppsala området.

När vi ändå är inne på det negativa så kan vi också tycka att värdet för pengarna inte riktigt håller måttet. Jämför man denna festival med tex Sthlm B&W så kostar biljetterna lika mycket för en dag, dvs 250:- Dock får man inte alls ut samma valuta då utbudet av utställare inte är alls i samma klass. Sedan skall man betala extra för provglaset (som inte ens har logan på) som annars brukar ingå.  Lägg därtill att priserna inne i hallen kan komma upp så högt som 40:- för ett smakprov.

Nåväl, över till det positiva. Vi hittade några riktiga guldkorn och några lite mer etablerade småbryggerier håller stilen.

Det första hedersomnämnandet går till ett lokalt Uppsalagäng. Brasstacks Brewing som visade upp sin Blueberry Blackbone, en russian imperial stout bryggd inte bara med kaffe utan även med blåbär. Lät som en bra kombination vilket det också var. Inte mycket smak av blåbär men helheten var riktigt bra.

20150228_142133
Amanda från Åbro visar stolt upp Drakens IPA

Det andra går till en av våra favoriter, Poppels bryggeri från Mölnlycke. Denna gången så för vi ge dem devisen ”kvalité före storlek”. Med det menar vi att deras pyttelilla monter ändå stod för det överlag jämnaste och bästa sortimentet.

Det tredje omnämnandet från Hopsan Brewing går till Ava Zêr. Detta sympatiska gäng med rötter från Kurdistan. De har bara en öl i sortimentet som kort och gott heter Ava Zêr som är en ljus lager. Den är i gengäld mycket smaklig. Det som får Ava Zêr att stå ut är deras otroliga entusiasm och positiva sätt. Det är alltid lika trevlig att hänga i deras stora monter och snacka lite skit.

Övrigt att nämna är Brygghuset Finn som hade flera fina öl, det samma gäller Slottskällans Bryggeri.

Till sist heder till Åbro Bryggeri som enda av de lite större bryggerierna som var på plats. Vi smakade naturligtvis på Drakens IPA (igen), som är Åbro’s samarbete med vinnarna av SM i Hembryggd öl, de tre göteborgarna Magnus Ahlström, Rick Gordon Lindqvist och Tomas Lundqvist.

20150228_155952
Cesur från Ava Zêr och pratat och skojjar med alla

 

Kommersiell humleodling i Sverige – Är det möjligt

Går det att odla humle lönsamt i Sverige?

Det var den stora frågan för Magnus Forsling från Hops´an Brewing tillsammans med Arne Forsling, lantbrukare från Lerum.
Vi åkte tillsammans till Skövde på en 2-dagars utbildning kallad Humle – ny kommersiell gröda för Sverige, arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Utbildningen gick igenom vad vi vet i dag om humleodling i Sverige och syftade till att komma igång med utvecklingssamarbeten mellan odlare, vilket ansågs vara avgörande för att göra humle till en ny, lönsam gröda i Sverige. Utbildningen leddes av Kirsten Jensen, rådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götalands Län.

Ett gediget material var sammanställt och delades ut till alla deltagare. Allt ifrån humlesorter, odlingsmetoder, ogräsbekämpning samt kopior på alla föreläsarnas presentationer.
Flera kända ansikten bland föreläsarna, bland andra:
Else-Marie Carlsson-Strese, intendent på Sveriges gendatabank för humle på Nordiska Museet/Julita Gård
Gunilla Hellsten Boman och Magnus Boman från Spännaregården i Lugnås, Västsveriges största humleodling
Claes Wernersson, Qvänums Mat och Malt, Restaurangbryggare och Matambassadör i Västergötland
Peter Högström, Inköpare på Humlegårdens Ekolager
samt Kirsten Jensen, Rådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götalands Län

20150125_111022
Kirsten jämför humle och vinodling

Efter 2 dagars korvstoppning i humlekunskap så kan man dra ett par slutsatser.

Humleodling som sker i Sverige idag är allt annat än kommersiell och effektiv. De exempel som finns är snarare hantverksodling, inget fel i det, men för att få lönsamhet som kommer ett ordentligt premiumpris vara ett måste för dessa odlare.

Det verkar finnas efterfrågan på svensk humle. Gunilla från Spännaregården sålde hela deras skörd till Sigtuna Brygghus. Mer om det samt massa humle-porr kan man läsa här:
SIGTUNA SWEDISH SINGLE HOP – EN UNIK PALE ALE VÄXER FRAM

Utrustning och lång uppstartstid är hinder för att komma igång. Att starta upp en humleodling är inte gjort i brådrasket. Snarare så kan man lite jämföra det med vinodling. Man får i princip ingen skörd första året utan får vänta till år 2 för skörd och år 3 för bra skörd. Utrustning är som all annan jordbruksutrustning dyr om man vill ha en större odling.

Det finns 2 generella sätt att odla humle. Det ena är att ha humlestörar (good old fashion way). Att komma igång med detta är mer tillgänligt men kräver mycket handarbete. Det andra sättet är vajerodlingar där stolpar med vajersystem sätts upp som humlen får växa på. Skall man sedan skörda 3-4 hektar så krävs skördemaskiner som måste importeras. Vår slutsats är att man ”kan” odla med störar men vill man ha ett effektivt jordbruk så är det vajersystem som gäller.

HighWireHops
Kan detta bli en syn i Sverige? Bilden från ett vajersystem i Paonia Colorado, USA

Finns det då möjligheter för en svenskodlad humle?

Det är en svår fråga men vad vi kan bedöma efter dessa 2 dagar så är det möjligt. Om det bland svenska hemmabryggare och mikrobryggare finns ett långsiktigt intresse för att brygga med svensk humle så finns det ju avsättning. Mycket talar för att den pågående CraftBeer kulturen är här för att stanna. Kanske inte lika hippt om ett par år men medel-Svensson har får smak på god öl. Inte troligt att han återgår helt till en Stor Stark.
Kan man bli rik på det? Knappast, humleodlare i andra delar av världen skär inte guld med smörkniv.

Men vi kan se 2 alternativ
1) Mångsysslaren – Dvs mindre gårdar som har flera aktiviteter, då kan humleodling vara en komponent som kan ge extra bidrag till kassan och samtidigt profilera gården och locka folk. Till exempel genom att ha humlekurser, provsmakningar och liknande.
2) Maskinisten – En odlare som ser till att automatisera sin humleodling ordentligt. Vi måste vara medvetna om att skörda humle manuellt är helt oekonomiskt om man vill ha det som levebröd. Betänk att i de länder där humle odlas i idag och skördas för hand, de har arbetskraft som kostar 10-20% av en normalsvensk lön. Ett väl uppsatt vajersystem där ogräsbekämpning är effektivt, bra sätt att hålla ohyran i styr samt automatiserade skördemaskiner, tork och packutrusning. Då tror vi att man kan lyckas.

Det var väldigt inspirerande att träffa några stycken på kursen som möjligen kan köra det 2:a alternativet. Skall bli mycket intressant att följa dessa människor och deras utveckling.

I stort, en bra genomförd kurs med mycket material och mycket ny kunskap i bagaget.

Import av svenska ölstilar till Beersmith

posted in: Utrustning och ingredienser | 2

Eftersom vi tänkte tävla med 2-3 öl i årets SM i hembryggning så är det bra att ha typdefinitionerna uppdaterade i Beersmith. Det fungerar vanligtvis smärtfritt men denna gången blev något fel. Rättare sagt, det finns en funktionalitet i Beersmith där man sparar tillbaka sina värden till XML-filen. Funkar kanon om man är amerikan och kör med färgvärden i SRM.

För oss svenskar (europeer) blir det dock ett problem då våra värden är i EBC. Spara vi tillbaka dessa värden så har vi hux-flux fått SRM värden i filen uppdaterade med våra högre EBC värden. Om du undrar varför dina färgvärden är kaputt i Beersmith så kanske du råkat ut för detta missöde. Lade upp hela förklaringen på Beersmiths forum här.

 

Repetition är kunskapens moder – Broken Arms i ny version

posted in: Bryggningar | 0
20140914_145006
Micke rör om vid inmäskningen

Efter att vi fått ett antal bryggningar under bältet så har det utkristalliserats ett par favoritbryggder. Så vi börjar känna att det är dags att återupprepa några succéer.

Av de öl som vi med blod, svett och glädjetårar lyckats få fram så är det 3st som står ut:

Svarta Sara – Schwartsbier
Broken Arms – APA
Laid Back Lager – Lager (Wiener style)

Dagens bryggning var att återskapa Broken Arms.
Inte en exakt kopia utan med ett lätt justerat och förbättrat recept. Vi har framförallt ökat humlemängden. Både tidigt för att driva upp beskan något och sent i koket för mer smak och arom.

Det är nu som Braumeistern är viktig eftersom den möjliggör exakt samma mäskschema med exakta temperaturer. Vi kommer få se hur nära originalet vi kommer men en sak är säker. Vi ångrar inte i investeringen att ha ett ”riktigt” bryggverk.

 

Besök på festivalen ”Stora öl – Små bryggerier”

20140823_165059
Visst blir man galet lycklig av en Monk’s Blend #12

I år är Nils Oscar Company värd för Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggeriers årliga festival ”Stora öl – Små bryggerier” vilket vi inte kunde missa. Biljetter och hotellrum bokades tidigt

23 olika bryggerier medverkar i egen monter med upp till fyra olika fatölsprodukter som serveras av bryggeriets egen personal. Ett väl ordnat arrangemang där vi valde att besöka eftermiddagspasset.

Många goda öl och trevliga människor att diskutera öl och andra maltdrycker med. Det som uppskattades mest (förutom de goda ölen) var att det bara var små hantverksbryggerier. Jämfört med tex Sthlm Beer & Whisky så var det också översiktligt och man kunde prova något från nästan alla utställande bryggerier.

Förutom Hopsan’s ordinarie medlemmar så kom även våra goda vänner Åsa och Niclas upp från Göteborg.

Efter festivalen hade vi årsmöte med efterföljande middag inne i Nyköping. Övernattning på hotell med trevlig frukost.

20140823_133746
Provsmakning med Rikard Ramberg, bryggare på Qvänum Mat & Malt

 

Det var många drycker och bryggerier som var positiva överraskningar. Ibland för nya och annorlunda smaker, ibland för extra goda drycker. Sedan kan man ju inte sticka under stol med att entusiaster gillar att prata och diskutera om sina produkter. De flesta var också otroligt trevliga och berättade anekdoter med stor inlevelse.

En gäng som stod ut lite extra som hade alla delarna ovan nämda var Qvänum Mat & Malt. Goda drycker, annorlunda smaksättningar och väldigt trevliga. Visst är det nått speciellt med folk från Västgötaslätten.

20140823_163152
Samtal med Monk’s bryggmäskare Charles Cassino

 

Sedan kan vi aldrig gå på ett event där Monk’s deltar utan att stanna till och prata lite. Det är ju ändå Monk’s bryggarkurs som fick oss att gå från öldrickande fantaster till riktiga hemmabryggare. Att deras öl smakar bra det vet vi redan eftersom vi besökt deras restauranger och barer otaliga gånger genom åren. Förutom deras öl på tapparna passade även Niclas på att köpa en Blend #12 som vi alla provsmakade.

Hopsan Brewing – Årsmöte 2014

Eftersom vi samlats i Nyköping för att besöka ”Stora öl – Små bryggerier”-festivalen så passade vi på att ha årsmöte.

Vi hyrde ett konferensrum på Sunlight Hotel och hade en diger presentation som vi gick igenom. Alla årets bryggningar diskuterades och bedömdes. Diskussioner om vi skulle uppgradera utrustningen till en större och mycket annat.

Vi var alla rörande överens om var att vi haft ett roligt, törstsläckande och lärorikt år

20140823_174054
Magnus presenterar årets bryggningar

 

 

Temabryggning – National Day Ale

posted in: Bryggningar | 0

När vi planerade vårens bryggningar så bokade vi upp de helger som såg lediga ut i allas våra kalendrar. Utan tänka på det så blev ett datum den 6 juni. Ok, att brygga på nationaldagen är väl inget problem, men det fick mig att tänka lite. Galningarna i Brew Dogs gjorde ett program om att brygga på USA’s nationaldag. Gjorde ett helt TV-program på det temat.

Tänkt och gjort, dags för Hopsan Brewing’s första temabryggning.

Först ut var att sätta ihop ett recept och få ihop svenska råvaror. Man kunde ju tänka sig att brygga en Saison med köttbullar och lingonsmak. Nåväl, så vildsint skulle det inte bli. Det får vi spara till en annan gång.

Nej, en klassiskt ale med en maltblandning som skall efterlikna den typen av ale som bryggdes i Norden innan pilsner slog igenom. Till detta en svensk humle och då finns det inte mycket att välja på om man inte skall odla själv. Lite kort tid för det.

9 Swedish National AleIngredienser:
Pale och Münchnermalt (Viking Malt i Halmstad)
Svalöf korsning 85 – Mauritz (Humletorkan i Näsum)
Saaz (lekte lite stormaktstid, hmm eller snarare så ville vi ha ett komplement till Svalöfen)

Även jästen blev lite fusk på det svenska temat, visste inte vart man kunde få tag på ”svensk” jäst eller om man ens kan tala om en sådan.

Inför bryggningen så dekorerades bryggbordet med en svensk flagga och en spellista med svenska låtar på stereon. En etikett skulle också tas fram. Blev en hel del photoshoppande innan den blev klar. Blev nästa ”over the top” i svenskhet.

Det var intressant att hänga upp bryggningen på ett tema, det kommer vi göra igen i framtiden. Kanske ett sommartema med flädersmaksättning eller liknande. Eller varför inte ett påsktema, då kan vi klä ut oss till kycklingar och brygga Egg-nogg Ale.

 

Äntligen dax för American Pale Ale

posted in: Bryggningar | 0

Det finns många ölsorter som för det vattnas i munnen men om man vill ha något lättdrucket men ändå smakrikt så slår en APA det mesta. Passar till före grillningen, under grillningen, med det gillade och som eftersläckare. En ölens allround!

Med andra ord så måste en Hopsan Brewing variant skapas och bryggas. Receptet vi bestämde skulle bli för vårt första försök ser ut så här:

Broken Arms Recept

Vi kan redan se oss själva stå och hänga runt grillen med ett glas i handen. Men innan detta sker så skall den ju bryggas.
Tanken är att CaraRed och CaraMunich skall bidra med bra färg och ge den en rödaktig ton. Vi diskuterade länge vilken humle vi skulle välja och till slut föll valet på Willamette. Vi har aldrig smakat den humlen förut och det verkar finnas 2 läger. Dom som älskar och dom som avskyr Willamette. Så det blir en chansning. Dax att sluta skriva och börja brygga….