Simplicity must be king!

posted in: Bryggningar | 0

Efter många justeringar på vår Schwartsbier, som oftast gått under namnet Svarte Malte, så började vi undra om vi kanske ibland överkomplicerade saker.
Jag (Magnus) satte mig ner och smuttade på den senaste reinkarnationen (Stenung Svart) och plöstligt mindes jag en dag för 4 år sedan. En solig dag i Heidelberg, den tyska delstaten Baden-Württemberg pärla. Belägen vid floden Neckars nedre lopp. Dagen då vi fick uppleva schwartsbier när den var som bäst. I skuggan av ett parasoll med slottet i Schwetzingen i backgrunden fick vi åtnjuta en ultimat schwartsbier.
Det lilla bryggeriet Schwetzinger Brauhaus zum Ritter producerar ren och skär svart näktar.

I det minnet finns också att bryggmästaren förklarade att de endast använde lokalt korn från trakten samt en hårt rostad specialmalt från grann-delstaten i väster.

Upprymd så åkte Beersmith fram och någon timme senare fanns receptet till Sotad Vinter Ale. Ett renskrapat recept med endast extra pale ale malt och svartkorn. Om exprimentet lyckas så kommer detta sedan översättas till ett recept med lagerjäst och pilsnermalt. Vi skall lyckas brygga den bästa schwartsbieren utanför Tysklands gränser.

Midsommarbryggning – Wit / California common mix

posted in: Bryggningar | 2

20160625_174142Att brygga utomhus en varm sommardag är något helt speciellt. Alla samlas och man äter sill, maler malt och väger humle.

Gårdagens bryggning var just en sådan och allt gick helt efter planerna. Sorten vi bryggt är en mix av belgisk wit och ljus california common. En mindre mängd omältat vete (ca 20%) jämfört med “riktig” wit och sedan jäst med Mangrove Jack’s M54 California Lager.

Tanken är att få 50 liter lätt, smaklig och relativt torr sommaröl med bra beska för sensommarens varma dagar. Längre fram i juli får vi se om vi har lyckats.
Lukten som sprider sig under koket är lite annorlunda än när man brygger på enmbart kornmalt. Färgen på ölen som strilar ner i jästunnorna är extremt ljus och relativt disig. Med högre utetemperatur än vanligt så kokar Braumeistern på riktigt bra. Nu överkompenserade vi fly sparging något men landade ändå nära receptets OG på 1.049.

Glad midsommar till alla bryggare!

 

20160625_130529

Gammal porter i gammal tunna

OttolundellGöteborgs Beer Week hade mycket intressant att erbjuda men det i vårt tycke mest spännande eventet var en provning av lagrad Porter under ledning av Otto Lundell.

Eventet kallades “Gammal porter i gammal tunna” och beskriver det hela ganska bra. En provning av lagrad porter inuti den bevarande portertunnan som finns utanför det forna porterbryggeriet vid Klippan. Tunnan i sig är värt ett besök. En syn och doft av 200-årig historia.

Det hela började med att en skara förväntansfulla ölentusiaster samlades utanför Hotell Novotels entre där Otto Lundell samlade ihop oss och sedan promenerade vi i samlad trupp till tunnan. Tunnan i sig är ett unikum och att få se den från insidan var i sig värt resan till Göteborg.

Otto Lundell, vår ciceron för eftermiddagen, är en välkänd profil i Porterkretsar. Han är Porterpedagog, öldomare och öl- och dryckeshistoriker tillika Lord vice President vid Porter Drinkers Association. Kunskaperna om porter är det inget fel på och han har en lättsam och trevlig ton när han börjar berätta om porterns historia.

Efter en historisk introduktion så fick vi som referens smaka av “färsk” porter från Carnegie och St Erik’s. Därefter så började smakproven på lagrad porter komma till borden. Var och en av dem ackompanjerad av Otto’s referenser och kunskaper om dess historia.

Det intressanta om man skall sammanfatta är att,

1) Porter lagrad i 10 år är fantastiskt gott
2) Ju äldre en dryck blir, desto mer Madeira-vin smakar den.
Tyvärr så har anteckningarna från kvällen “kommit bort” så exakt vilka drycker och dess ålder kan inte återges, men från minnet så var den äldsta vi provade från 1996.

Oavsett så blir man glad av Porter

20160421_201417

Vill ni veta mer om Porter och dess spännande historia så tveka inte att gå på en föreläsning med Otto.
Kan även vara värt att kolla upp event som sker i Porter Drinkers Association’s regi.

Välkommen

Wapnö Öl & Whisky

Wapno_800För första gången besöker vi Wapnö Öl & Whiskymässa. En mindre men väl arrangerad mässa som hålls i ett intimt gammalt spannmålsmagasin på Wapnö Gård utanför Halmstad.

Hela tillställningen börjar med att vi blev hämtade av en veteran-dubbeldäckare inne vid Halmstad central och utkörda till Wapnö gård. En resa värd en egen artikel. Chauffören i tidstypisk dräkt mötte upp oss. Sedan känslan av att åka “fiskebåt” på land med dunkade 10,4 liters deisel och svajjande som i grov sjö. Väl framme så växlade vi in biljetterna mot en tygpåse och 2 provningsglas (öl och whisky). Inne i spannmålsmagasinet så har ett 30-tal utställare tryckts in, vilket ger en trång och gemytlig atmosfär.

Halmstad BrygghusVi upplever flera höjdpunkter under kvällen. Den första är hos Båstad bryggeri. Dom hade ett upplägg där man kunde prova samma öl i 4 olika varianter som smakade helt olika. Dels som vanlig öl, sedan med förångat skum. När den smakupplevelsen har sjunkit in så serveras en Isbock på samma råvara för att avslutas med en maltsnaps. Mycket uppskattat smakexperiment.

Som vanligt på en mässa träffar man massa trevligt folk och diskuterar allt mellan himmel och humle. Ett intressant samtal hade vi med Kallebryggaren om historisk svensk humle.

Vi slog oss även ner hos det muntra gänget från Halmstad brygghus. Några av Hops’an gänget var på besök hos dem förra sommaren innan de fått sin utrusning på plats. Nu kunde de berätta om all ny utrustning och hur bra de fått det i lokalerna.

Ett annat mindre bryggeri som vi stötte på för första gången var Brygg3an från Halmstad. De brygger på egentillverkad utrustning och har fått fram fler goda och intressanta öl. Deras imperial stout hade bra smaker med intressant torr munkänsla. B3-teamet var ett glatt gäng vilket gjorde att vi hängde i deras bar en bra stund under den senare delen av mäss-besöket.

Som sista anhalt så hamnade vi hos de goa göteborgarna från Ocean. Dem har vi ju stött på förut vid några tillfällen och vi uppskattar deras öl mycket. Lite småtjöt och en Arbetarporter fick avluta mässan för vår del.

Hemresan skulle gå med ovan nämnda dubbeldäckare. Tyvärr hade den tidigare under kvällen “packat ihop” och var inte körduglig. Wapnö’s personal löste detta direkt genom att beställa fri taxi till alla in till Halmstad. Välarrangerat av Wapnö och det märktes att utställarna trivs med det mindre formatet på mässa. Vi återkommer nästa år!

Havtorn som smaksättare

posted in: Bryggningar | 11
20160312_121448
Beerstileben

Vi har varit sparsamma med att hälla i en massa “konstiga” ingredienser i ölen vi brygger. Den generella inställningen är att öl är öl och tillverkas principiellt av av korn, humle, vatten och jäst.
Men ingen regel som inte har undantag, vi har provat flädersmaksättning som smakade bra, dock inte mycket fläder och vi har tidigare gett oss på att smaksätta med havtorn med lyckat resultat.

Så denna vårfina och soliga helg i Uppsala tog vi fram den mindre Braumeistern och genomförde en dubbel-bryggning. Helgen till ära så hade vi Göran och Carin med som gästbryggare.
Dag 1: Spring Delight
Dag 2: Sea Buckthorn

Först ut på fredagen så bryggde vi en ljus Spring Delight som är en “vardags-ale”. Skall passa som törstsläckare till våren och försommarens gräsklippningar. Bryggningen avlöpte väl och framåt eftermiddagen kunde vi hälla över en vackert ljusgul vört ner i jästunnan. Inga konstigheter och trumpeter, bara ett väl utfört brygghantverk helt enkelt.

På lördagsmorgononen så lyser solen från klarblå himmel och det var återigen dags att skapa en Hops’an Sea Buckthorn där vi smaksätter med havtorn. Förra gången vi använde havtorn så var det ett relativt osilat och okoncentrerat extrakt av havtorn som blandades i efter kokslut och kylning. Resultatet blev en öl som smakade väl av havtorn men som också fick en lager av “restprodukt” som lade sig överst i flaskorna. Med andra ord, smakade bra men såg inte lika aptitligt ut.

20160312_121507
Göran njuter av en Belgian blond och vårsolen
20160311_133556
Tessan är redo att hälla i bittergivan. Ett krävande jobb!

Så denna gång ändrar vi i processen. Först så värmdes havtornsbären upp kort (ej kok). Sedan in i en matberedare och finkrossades. Därefter så silades extraktet noggrant. Efter det så ställdes de krossade bären kylskåp i 2 dygn för att få till en separation. Slutligen så ställdes bunken in i frysen för att förenkla borttagningen av icke önskvärt fruktkött mm.
Ytterligare en skillnad från förra havtornsbryggningen så tillsatte vi denna gången havtornextraktet 5min före kokslut tillsammans med luktgivan. Brygden i övrigt är en mellanmörk ale med Pale malt bas, ca 20% Vienna malt och en stöt med Caramunich III för färgen. Single hop med Simcoe.

En sak som vi upptäckte efter jäsningen var att vi fick en mycket bättre utjäsning än vad vi förväntat oss. Jästen käkade ner till 1.006 så ölen hamnade tillslut på 6%. Vi antar att detta är på grund av det extra fruktsocker som kom med via havtornsextraktet.

 

I skrivande stund har jäsningen precis avslutats och flaskorna står för kolsyrning. Om en vecka vet vi om det blivit ett lyckat resultat, men provsmakningen av grönölet gav positiv indikation.

 

Sea Backthorne

Nåtuna, Riddare Sopp och en god ale

posted in: Bryggningar | 0

Nåntuna är en stadsdel cirka 5 km sydost om centrala Uppsala med ungefär 1 500 invånare och tillika hemvist för 2 personer i sällskapet (Gunnel och Micke).
Numera så finns vår mindre anläggning på 20 liter utanför Uppsala och vi ser fram emot många experimentella öl bryggt på Uppsalavatten.

Nåväl, ibland så är bryggningen en inkörsport till oväntade kunskaper eller rent av värdelöst vetande. Så var fallet denna vårkväll när vi spånade om namnet på den första öl vi skulle brygga i Nåtuna.

Så vad har då denne Riddare Sopp med Nåtuna att göra? Efter ytliga efterforskningar visar det sig att nämnde riddare var en god förhandlare och vän till kyrkan. Uppsala domkyrka bytte på slutet av 1280-talet till sig en gård i Nåntuna av riddaren Sopp mot jord i Väsby, Hammarby socken. Därefter runt 1300-talets början testamenterade också Karl Gregersson (Folkungaättens oäkta gren) ytterligare en gård i Nåntuna till domkyrkan. 1967 blev Nåntuna en del av Uppsala stad.

Så namnet på vår första öl bryggd i Nåtuna var givet: Riddare Sopp’s Ale

Efter lite närmare efterforskningar så är det sannolikt en tidig anfäder till familjen Soop som avses.
Men namnet på ölen var redan på etiketten så för vår del så är det Riddare Sopp som gäller.

Riddare Sopp recept

Kvinnlig inspiration

Jessica Heidrich_Monks
Jessica Heidrich – Bryggmästare och inspiratör

Onsdagen den 9 mars så var Hops’ans kvinnliga del, dvs Gunnel, Therese och Jenny samt goda vännen Carin på en inspirationsföreläsning på Monk’s Cafe & Brewery med Jessica Heidrich.

Jessica Heidrich som till vardags är bryggmästare på S:t Eriks bryggeri höll en unik ölprovning där hon tagit med sig 5 olika öl från S:t Eriks bryggeris välsmakande sortiment. Provningen var reserverad för enbart tjejer.
Lite bakgrund om Jessica Heidrich. Hon är mikrobiologen, sommelieren och forskaren som inledde sin bana inom öl som student i Uppsala på 1980-talet, då som hobbybryggare. Idag är hon ett väletablerat namn i branschen med fyra svenska mästartitlar i bryggning och anlitas flitigt som föreläsare och öldomare. Hon är även aktiv i Svenska Hembryggareföreningen, Svenska Ölfrämjandet och Föreningen Sveriges Småbryggerier.

Kl 18:30 så samlades ca 30 förväntansfulla kvinnor i Monk’s Cafes lokaler på Wallinsgatan. Det hela började med att Jessica berättade om sin backgrund inom ölbryggning och sedan på ett snyggt sätt vävde in de 5 olika ölen som skulle provsmakas. Ölen som kom in på borden var alla från St Eriks bryggeri. Den första var deras Lager som finns i standardsortimentet. Sedan följde IPA och Capital IPA, där Hops’ans medlemmar definitivt föredrog den rena IPA:n med dess fina röda ton och balanserade humling.

Efter dessa “standard-öl” så serverades två mer speciella öl som tappades upp från fat i stället för flaskor. Dels en Citra Saison och sist ut en Stout med kraftig lakritssmak. Provsmakningen som helhet var väldigt väl genomtänkt men här kom den stora missen. Citra Saison hälldes upp redan i början av provsmakningen, dvs den var varm och avslagen när den väl skulle provas. Lite amatörmässigt kan man tycka när Jessica med eftertryck säger att den skall serveras kall och ordentligt kolsyrad.

I det hela var den en inspirerande kväll och fler idéer fick fäste som senare kommer omvandlas till recept i Hops’ans receptbok.

Stort tack till Jessica för att hon delar med sig av sitt kunnande och sina erfarenheter!

St Eriks sortiment
St Eriks

Svarte Malte – Vinnare av “Julöls-panelen” 2015

3d small people - rewarding of winners. 3d image. Isolated white background.
Svarte Malte – Julöl 2015

För andra året är vi inbjudna till Julölsprovning arrangerad av Magnus Orrenäs och Anniki Strindberg. Lagom en vecka efter systembolagets “släpp” av årets julöl så dukas det upp 22 olika julöl till testbänken. För att ytterligare förstärka och verklighetsförankra provningen så fanns det svensk “jul-tapas” som tilltugg. Klassiker som senapsgriljerad skinka och whiskygravad lax trängdes mellan provflaskorna.

Panelen består av ölintresserade vänner och bekanta som nog kan sägas vara relativt representativ för mogen ungdom (40 is the new black) med måttligt till djup ölkunskap. Total 13 personer bänkade sig för att kora årets julöl och skapa en 5-i-topp listan som kan användas som inköpsguide inför helgerna.

Normalt så är det kommersiell och “köpbar” öl som testats, men som joker fick vi från Hops’an Brewing deltaga med vår schwartzbier Svarte Malte. Ett bra test hur den står sig mot kommersiella alternativ och en krydda för panelen.

Testen som sådan genomförs under trevliga former och med glada tillrop. Alla öl testas med 2 måttstockar. Den första är hur god den är som öl (utan tillägget “jul”), sedan en andra gång med måttstocken hur bra den passar på julbordet. Bägge poängsattes på en skala 1-10, sedan läggs de poängen ihop och medeltalet blir totalbetyget.

Under testens gång så kommer många trevliga kommentarer om vår öl och de flaskor vi hade med är snart tomma. Det verkar som om panelen är positivt eller väldigt postivt inställda till Svarte Malte.

Från vår organisatör tillika värd och huvuddomare Magnus Orrenäs får vi veta att sammanställning av resultat kommer direkt efter helgen tillsammans med statistik från provningen. Mycket riktigt, ett par dagar senare kommer resultatlistan med alla provresultat inklusive standardavvikelse på respektive öl.

Till vår stora glädje så har vi brädat alla kommersiella öl och Svarte Malte tronar stolt på 1:a platsen. Även medräknat att vi kanske fick en och annan “kompis-poäng” så är gapet ner till 2:an betryggande och det riktigt roliga var att vi fick generellt höga poäng av alla (låg standardavvikelse).

Vi gör öl som vi själva gillar. Det var mycket tillfredsställande att se att även folk vi inte känner väl delar vår smak och uppskattar vår dryck.

Stort tack till våra värdar och till alla i testpanelen för en mycket trevlig kväll!

Här är den fulla resultatlistan

Julöl 2015 resultat

Erfarenheter att använda 5-liters Partyfat

Efter 4-5 bryggningar där delar har tappats på 5-liter partyfat är våra erfarenheter mixade. Det finns ett antal stora fördelar men också problem. Fördelarna överväger men nackdelarna är tillräckligt irriterande att de måste åtgärdas.I det stora hela är vi nöjda med att tappa på partyfat och kommer att fortsätta med detta.

De fat vi använder är inköpta hos Humlegården, det samma gäller tapkranar av märket Party Star. Till faten har vi använt gummiplugg med säkerhetsventil (2,5 bar).

20150812_190742

Fördelar:

– Slippa allt diskande och tiden det tar att flaska (den STORA fördelen)
– Snyggt och presentabelt på fester och sammankomster
– Bottensats enbart i den sista ölen som kommer ur fatet (vi kolsyrar med sockerlag i fatet)

Nackdelar:

– Kolsyrenivån är svårbestämd. Vi har hittills fått generellt för låg kolsyra i alla fat
– Man vill inte till alla fester komma med med ett 5-liters fat
– Abnorm skumbildning i vissa öl. 3-4 glas går åt innan man får ut öl som man kan dricka utan att vänta 5 min på att skummet skall lägga sig.

 

Vi kommer att fortsätta med Partyfat men med följande justeringar:

Kolsyrenivåerna
Tvångskarbonisera. Det finns en ventil att köpa hos MaltMagnus som kallas MM-Special Co2 ventil. Med denna kan man sätta till kolsyreaggregat av valfri sort.

Abnorm skumbildning
Vi tror att tvångskarbonering kommer att lösa även detta till viss del, men också att sätta på en slang med mindre diameter på pumpaggregatet.(inne i fatet)

FHB – Elaka “kantareller” i malten

FHB står för Fusarium head blight och var fram till i somras något helt okänt för oss.
Kan inte påstå att vi numera är experter men efter viss efterforskning så är man numera bekant med begreppet.

Men låt oss ta det från början.
Våren 2015 så fick vi flera öl som hade sk “gusher”. Vissa värre än andra och vissa inte alls. Vi körde igång med alla åtgärder som vi kunde komma på för att avhjälpa det hela.
Vårt problem var hela batcher så vi kunde snabbt ta bort flasktvätt som orsak. Vi rengjorde all utrustning, använde olika jäs-tunnor och så vidare.
Inget hjälpte men det var bara enstaka bryggningar som drabbades. Vad var minsta gemensamma nämnare?

Gusher web

Nu har vi en av Sveriges mer erfarna kvalitetschefer i gänget som bland annat har ansvarat för labb och kvalité på flera större livsmedelsföretag.
En tanke hade slagit henne och efter lite efterforskning så kommer hon tillbaka och säger “Vi kanske har fått Fusarium-svamp i malten”.

Vad är då Fusarium, en sväng till Wikipedia gör en lite klokare, men inte mycket.
https://en.wikipedia.org/wiki/Fusarium

Efter att plöjt igenom diverse forum så verkar följande citat vara en gemensam åsikt:
“Barley harvested during wet conditions is subject to Fusarium fungi and it will gush and gush regardless of temperature or shaking.”

Så det är ett de-facto problem vid bryggning, om än ganska ovanligt. Men det verkar inte vara vida känt, åtminstone inte bland hembryggare. Efter att diskuterat hela historien med en bryggmästare från ett “välkänt” större bryggeri så inser vi att proffsen har koll på detta och att större kommersiella bryggerier kontrollerar sin malt för att inte råka ut för missöden med FHB och Mycotoxin.
Problemet verkar finnas över hela världen men i sin natur med större risk i fuktigare zoner (vilket innefattar större delen av Europa).

Hittade ett citat från en mer vetenskaplig sida:
“Gushing is perhaps the best known effect of FHB on malting and brewing quality is the
propensity of Fusarium-infected malts to cause gushing problems in packaged beer. Gushing has
been defined in the following way: Immediately after opening the bottle, that is, by removing
the excess pressure above the beer, a very great number of fine bubbles are formed throughout
the volume of beer and ascend very quickly, creating foam which flows out of the bottle or, in
severe cases, actually spurts from the bottle. Usually, the violent action ceases after a few
seconds”

Nu skall man vara klar över att “gusher” kan vara resultatet från många olika orsaker. Men efter vår ansträngning att finna och eliminera alla andra så kvarstår FHB.
Efter en ordentlig genomgång av de recept vi bryggt från hösten 2014 till hösten 2015 så kunde vi tillslut isolera en maltsort som varit med i alla öl som haft “gaucher”. Kan det vara denna som är problemet?

I skrivande stund har vi precis en 50-liters sats på jäsning som är liknande en som gav ordentlig “gusher”. Med den skillnaden att vi nu bytt ut den identifierade malten mot en ny sort (annan tillverkare och ursprungsland).
Om den inte uppvisar samma tendenser till “gusher” så tror vi att vi har tillräckligt på fötterna för att skicka den identifierade malten till ett labb för test.

Uppdatering på detta inlägg kommer när vi vet mer.