Till Er alla från oss i Hopsan Brewing – God Jul och Gott Nytt År!
I was a Blond
Att misslyckas är ibland att lyckas. Tävlingsölet till Uppsala Belgoträff skulle bli en Belgium Blond. Bryggdagen är prepparerad med speciell belgisk malt, rätt jäst och en väl genomtänkt plan för dagen
Vattnet i bryggverket uppvärmt till inmäskningen, Ingredienser ner i mäskpipan…. Vart är filterna för ovansidan av pipan. Letar febrilt i flera minuter, vilket är mycket då bryggrummet är 5S (allt har sin plats). Wtf, wtf… WTF! Inser att filtret sannolikt är slängt tillsammans med maltbädden vid förra bryggningen.
Vad göra? Nåväl, nöden är uppfinningarnas moder. Börjar mäska manuellt genom att pumpa upp till pipans kant. Stänga av pumpen och röra när det sjunker tillbaka. Upprepar detta under 60 min (puh!!!)
Resultatet blev sämre effektivitet så OG missades och ölen blev till slut 5,5%. Fick helt enkelt ändra den till Belgisk Pale ale och byta tävlingsklass och ölen fick namnet “I was a Blond” vilket refererar både till ölen och dumskallen till bryggare.
Det mest intressant, ölen saknade viss tyngd med lägre alkoholhalt. Men den blev godare enligt vårt tycke. En gräsklippar-öl belgare!
Corona – Midsommarölen i dessa tider
Med tanke på sakernas tillstånd i världen så kändes det helt naturligt och påkallat att brygga en Corona-klon. Efter mycket forum-harvande så hittade vi ett recept som något sånär skall likna Corona Original.
Kändes ganska märkligt att hälla i något som snarast liknande corn flakes i bryggverket. Men givan var nästan hälften majs så i med det bara. Annars var bryggtekniken likt en vanlig lager, lång rast på 63 grader och en mindre på 67 grader och sedan flme-out. Som jäst använde vi Wyest American lager i brist på den mexikanska jästen som sannolikt skulle passat allra bäst.
Mäsken var otroligt klar redan innan koket och planen är att göra en cold crash till -2 grader efter jäsningen för att få en helt klar gul-skimrande öl som slutresultat.
Kellerbier – Det bortglömda guldet
Runt juldagen brukar man vara så ganska mätt på kraftiga och oftast mörka julöl. Vår vana trogen så brygger vi därför alltid en ljus julöl varje år som sitter som en törstsläckande smäck.
Under året har jag läst mycket om äldre tyska öl-stilar och bryggprocesser. Med det i baggaget blev det naturligt att brygga en Kellerbier. Vad är då en Kellerbier?
Enligt Wikipedia:
Kellerbier is a type of German beer which is typically neither clarified nor pasteurised.[1] Kellerbier can be either top- or bottom-fermented. The term Kellerbier literally translates as “cellar beer”, referring to its cool lagering temperatures. Its recipe probably dates to the Middle Ages.
In comparison with most of today’s filtered and pasteurized lagers, Kellerbier contains more of its original brewing yeast, as well as vitamins, held in suspension. As a result, it is distinctly cloudy, and is described by German producers as naturtrüb (naturally cloudy).
Kellerbier and its related form Zwickelbier are often served directly from the barrel (for example, in a beer garden) but may be bottled as well. Since these beers do not undergo pasteurization, they are rather perishable; thus it is best to drink them as fresh as possible
Några inslagspunkter för vår Hopsan Pale Kellerbier:
– Lagerlik, även om Kellerbier historiskt verkar vara både över och underjäst.
– Pale Kellerbier skall vara ljus, lätt grumlig och drickas färsk
– Lagras på ekfat så viss smak av ek eftersöks
– Smak av tysk ädelhumle
Snickrade ihop ett recept där vi utgick från Dortmund-vatten (Pale Kellerbier). Insåg att vi inte hade plats i lagerkylen så till jäst fick det bli Kölsh-jäst (Lallemand Kölsh), så vi kan gott säga att det är en Kölnisk Kellerbier vi brygger.
Som bas i brygden så körde vi Barke pilsnermalt, kändes historiskt rätt. Sedan smaksättning med Hallertauer och Tettnang.
Efter Primärjäsningen på 7 dagar var det dags för körsbäret i tårtan, eller rättare sagt simulering av ek-lagring. Använde 100g Franska ekspån “heavy roast” som vi kokade te på. Fick bubbla på spisen i ca 10 minuter, kyld till 20 grader sedan ner i jäskärlet.
Vill man läsa mer om Kellerbier så har Nick Carr på Kegerator.com satt samman en bra artikel.
Brygga Schwartzbier med 2 olika alejäster
Att Schwarzbier ligger Hopsan Brewing varmt om hjärtat har ingen som känner oss kunnat undgå. Vi har nu bryggt vår “Svarte Malte” 11 gånger med små, och i vissa fall, något större justeringar. Vi har provat med olika malttyper, försökt följa typdefinitionen slaviskt och sedan seglat iväg mot det vi betraktar som det godast vi kan brygga.
Enligt typ def skall Schwarzbier jäsas med lagerjäst. Främst brukar Bavarian eller Bohemian lager-jäst tas fram som de mest lämpliga. Vi har provat bägge med gott resultat. Vi har också provat att köra med Californa Common-jäst för att se om vi verkligen behöver jäsa i kylskåp. Enligt våra smaklökar så blir en Schwartzbier riktigt bra med ales-jäst som har “lager-liknade” beteende. När vi provat med normal ales-jäst blir dock slutresultatet mindre bra.
Vilken av de lagerliknade jästsorter är då bäst?
I detta försök har vi först bryggt 40 liter Schwarzbier i en batch. Vi delar sedan upp denna på 2 jäs-fat där vi i den ena använt oss av Mangrove Jack’s Californian M54 och i den andra Lallemand Kölsch Style.
Bägge har sedan lagts på fat och fått stå i ca 8 veckor.
Resultatet:
Bägge jästsorterna producerar en god öl med rena smaker och sannolikt skulle man inte kunna skilja någon av dem ifrån en jäsning med en riktig lagerjäst utan att man har ett referens-prov. Det var som förväntat.
Jämförelsen mellan de två. Om man tar ett provglas av den ena sorten och sedan väntar en stund och provar det andra provglaset går det i princip inte att skilja dem åt. Bara när vi provar dem i direkt anslutning till varandra så känner vi att provet skapad med Californian-jästen ger lite mildare smaker, kanske liiiite mer lik en lagerjäst som fått arbeta i lägre temperatur. Provet med Kölsch-jäst skapar lite mer smaker på tungan och smakerna av provet upplevs som något mer intensiva.
Vår slutsats: Vill man ha en Schwarzbier som man vill dricka ganska snart efter färdigjäsning, välj Californian-jästen. Om du tänker lagra din öl en längre tid, Kölsch-jästen bör ge mer smak efter ett par månader längre lagring.
Är man inte inne på att brygga Schwarzbier själv, men vill prova så finns det flertalet bra sorter men tyvärr inga på systembolaget. Dock så skall en av våra favoriter bland “kommersiella” finnas i beställningssortimentet, Störtebekker Schwarzbier är riktigt god. Har inte provat att beställa då vi får privatleverans direkt ifrån Tyskland
Sommarens öl – Frökens Fläder
Efter ett par olika försök så tror vi nu att vi har ett färdigt recept öl smaksatt med fläder som fungerar. Efter våra tidigare mer avancerade försök så är vi tillbaka till basic. I grunden ett relativt neutralt saison recept. Därefter tillsätter vi den färdiga hemgjorda flädersaften. Japp, du läste rätt. Inklusive socker och citron. Fulla receptet längst ner i inlägget.
Saften går i precis vid kokslut (desinficering…) och därefter en fransk saison-jäst och jäsning i rumstemperatur. Tricket är att hålla koll på mängden socker man använt i saften så man kan kompensera för det i receptet. Lade helt enkelt till sockermängden som rent socker i Beersmith
Bygger på Hopsan Brewing East’s Hallands Fläder som i sin tur bygger Summer Collection -17, en Saison från april 2017. Receptet justerat med Belgisk malt samt mindre mängdjusteringar för att passa 1/2-pipen i 50-liters BM.
Flädersaft på 1,3 liter som har nedan ingredienser:
25 Fläderblommor
2 Citroner
7 dl Vatten
6 dl Socker
1,5 msk Citronsyra
Saften hälldes i exakt vid kokslut.
Sockret från saften lades till i receptet för att få ett rimligt antagande om alkoholstyrkan. Men det gör att pre-boil gravity blir helt fel. Saften gav ca 0.006 extra gravity (post-boil).
Humle
Amerikansk allround-humle som tagit världen med storm. Tydligt fruktig, allmänfruktig med viss övervikt av citrus. Arom: citrus, grapefrukt, passionsfrukt. Typisk alfasyra: 13 – 15 %.
Jäsning
Producerar saison eller ”farmhouse style” öl som är mycket aromatiska, kryddiga och citrusaktig. Denna jäststam ökar användningen av kryddor och aromhumle och är extremt dämpande men lämnar en oväntad silkeslen och rik munkänsla.
eXprimental Red – Test av BEST Red X®
Tidigare i våras bryggde vi en Irish Red Ale där vi provade för oss en helt ny maltsort från anrika tyska Bestmalz. En malt från sköna Heidelberg kan man bara inte förbigå.
Så idag, en vacker och solig dag i maj, skall vi smaka på den efter ca 3 veckor på jäsning och 2 veckor på fat i 2 grader. Det är en inte helt klar men ändå vacker bryggd som hälls upp i glasen.
Läser vi på Bestmalz sida på nätet hittar vi nedan som information. Det var enkelheten med att bara använda 1 maltsort som lockade och så ser receptet ut, enbart Best Red X
“BEST Red X® is a malt that has become synonymous with red-tinted beers. As it can make at 100% of the grain bill, there is no need to add any other malt. Thanks to its exceptional process reliability and optimal processability, BEST Red X® can be employed to brew consistently fiery beers with intense reddish hues”
Nu kommer vi till det viktigaste, hur den smakar. Märk väl, det är fortfarande en ung öl även om vi tycker ales skall kunna drickas relativt kort efter att den är “färdig”. Den har en god första arom framme i munnen där vi känner av Mandarina Bavaria-humlen. Den är lite kort på kolsyra (är lätt fixat). Dock har den också en fadd eftersmak som inte är helt behaglig. Lite blött hö-style.
Spontat så bedömer vi att vår tidigare Red Ale som är löst baserad på klassiska “Better Dead then Red”-receptet ger bättre smakar. Där blandar vi olika Munich och Cara-malter. Så vi är inte benägna att gå över till denna malten då vi tror att det är malten som bidrar till den mindre behagliga eftersmaken. Dock kan även jästen spela in. Empire Ale (Mangrove Jack’s #M15) är ingen jäst vi använt tidigare så vi avslutar provningen med viss kluvenhet.
UPPDATERING 2019-10-25
Detta är definitivt en öl som vinner på lagring. Efter ca 8 veckor börjar den tidigare fadda eftersmaken att försvinna och till kräftorna var den riktigt bra. Nu efter ca 6 mån på fat så är ölen näst intill en perfekt Red Ale. Glasklar orange/röd färg, perfekt skum och en rakt igenom god smak där inga felsmaker finns (och i princip ingen humlesmak heller).
Så till sist har vi ett utslag, Best Red X är vår nya malt för Red Ales!
Pilsner i sensommarvärmen
Trots att bygget med det nya bryggrummet går framåt så är det ännu inte klart. Men vad gör det när Moder Svea visar sig från sin bästa sida och bjuder på underbart sommarväder den sista dagen i augusti.
I dag skall det bryggas en klassisk pilsner på ett nytt sätt. Tanken är att försöka få till pilsnerkänsla med en Ale-jäsning. Jästen är naturligtvis California Common eller California Lager (M54) som Mangrove Jack’s nu valt att kalla den. Personligen är jag förtjust i den jästen där man kan brygga bra ljus öl med “lagerkänsla” utan att behöva kylskåp. Speciellt bra brukar det bli om man efter jäsningen lagrar ölen i minst 2 månader i 0-2 grader.
Intressant att se hur vattnet grumlar till när Gypsum, Epsom och Chalk tillsätts för att få Stenungsundsvattnet att efterlikna vatten från Dortmund (“high calcium and sulfate content which lend the Dortmunder Export additional bitterness”)
Lindh Craft Beer
Jag hade länge gått och tänkt skriva några inlägg kring hur man brygger med Braumeister. Jag visste att det fanns några stycken som bryggde på Braumeister som vi i Hopsan Brewing men hade ibland svårt att få tips och ideér.
Över tid har det aldrig blivit av och sedan en tid inser jag också att varför uppfinna hjulet när det redan finns. Med detta inlägg vill jag bara rikta uppmärksamheten till vad en snubbe från Nykvarn pysslar med. Hans namn är Gustav Lindh och driver bloggen Lindh Craft Beer (http://www.lindhcraftbeer.com).
Kan varmt rekommenderas till Braumeister-bryggare i synerhet och hemmabryggare i allmänhet!
London Pride
London Pride, avslutade månaden med den tredje bryggningen och här blev det en favorit i repris. I original receptet används en smaksättande humle vid namn Northdown som vi inte fick tag i på, denna ersattes av Challanger, volymen uppräknad för att nå samma alfasyra. Vid nästa bryggning kommer Northdown humlen att användas då den nu finns att beställa igen. trenden fortsätter, ytterligare en öl som jäser ut bättre än förväntat resultat, ABV 5,2 %. Denna öl fick en något mörk bärnstens färg och har en medelhög beska och smakar lite malt samt ett inslag av torkad frukt, knäck och bröd.