Kommersiell humleodling i Sverige – Är det möjligt

Går det att odla humle lönsamt i Sverige?

Det var den stora frågan för Magnus Forsling från Hops´an Brewing tillsammans med Arne Forsling, lantbrukare från Lerum.
Vi åkte tillsammans till Skövde på en 2-dagars utbildning kallad Humle – ny kommersiell gröda för Sverige, arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Utbildningen gick igenom vad vi vet i dag om humleodling i Sverige och syftade till att komma igång med utvecklingssamarbeten mellan odlare, vilket ansågs vara avgörande för att göra humle till en ny, lönsam gröda i Sverige. Utbildningen leddes av Kirsten Jensen, rådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götalands Län.

Ett gediget material var sammanställt och delades ut till alla deltagare. Allt ifrån humlesorter, odlingsmetoder, ogräsbekämpning samt kopior på alla föreläsarnas presentationer.
Flera kända ansikten bland föreläsarna, bland andra:
Else-Marie Carlsson-Strese, intendent på Sveriges gendatabank för humle på Nordiska Museet/Julita Gård
Gunilla Hellsten Boman och Magnus Boman från Spännaregården i Lugnås, Västsveriges största humleodling
Claes Wernersson, Qvänums Mat och Malt, Restaurangbryggare och Matambassadör i Västergötland
Peter Högström, Inköpare på Humlegårdens Ekolager
samt Kirsten Jensen, Rådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götalands Län

20150125_111022
Kirsten jämför humle och vinodling

Efter 2 dagars korvstoppning i humlekunskap så kan man dra ett par slutsatser.

Humleodling som sker i Sverige idag är allt annat än kommersiell och effektiv. De exempel som finns är snarare hantverksodling, inget fel i det, men för att få lönsamhet som kommer ett ordentligt premiumpris vara ett måste för dessa odlare.

Det verkar finnas efterfrågan på svensk humle. Gunilla från Spännaregården sålde hela deras skörd till Sigtuna Brygghus. Mer om det samt massa humle-porr kan man läsa här:
SIGTUNA SWEDISH SINGLE HOP – EN UNIK PALE ALE VÄXER FRAM

Utrustning och lång uppstartstid är hinder för att komma igång. Att starta upp en humleodling är inte gjort i brådrasket. Snarare så kan man lite jämföra det med vinodling. Man får i princip ingen skörd första året utan får vänta till år 2 för skörd och år 3 för bra skörd. Utrustning är som all annan jordbruksutrustning dyr om man vill ha en större odling.

Det finns 2 generella sätt att odla humle. Det ena är att ha humlestörar (good old fashion way). Att komma igång med detta är mer tillgänligt men kräver mycket handarbete. Det andra sättet är vajerodlingar där stolpar med vajersystem sätts upp som humlen får växa på. Skall man sedan skörda 3-4 hektar så krävs skördemaskiner som måste importeras. Vår slutsats är att man “kan” odla med störar men vill man ha ett effektivt jordbruk så är det vajersystem som gäller.

HighWireHops
Kan detta bli en syn i Sverige? Bilden från ett vajersystem i Paonia Colorado, USA

Finns det då möjligheter för en svenskodlad humle?

Det är en svår fråga men vad vi kan bedöma efter dessa 2 dagar så är det möjligt. Om det bland svenska hemmabryggare och mikrobryggare finns ett långsiktigt intresse för att brygga med svensk humle så finns det ju avsättning. Mycket talar för att den pågående CraftBeer kulturen är här för att stanna. Kanske inte lika hippt om ett par år men medel-Svensson har får smak på god öl. Inte troligt att han återgår helt till en Stor Stark.
Kan man bli rik på det? Knappast, humleodlare i andra delar av världen skär inte guld med smörkniv.

Men vi kan se 2 alternativ
1) Mångsysslaren – Dvs mindre gårdar som har flera aktiviteter, då kan humleodling vara en komponent som kan ge extra bidrag till kassan och samtidigt profilera gården och locka folk. Till exempel genom att ha humlekurser, provsmakningar och liknande.
2) Maskinisten – En odlare som ser till att automatisera sin humleodling ordentligt. Vi måste vara medvetna om att skörda humle manuellt är helt oekonomiskt om man vill ha det som levebröd. Betänk att i de länder där humle odlas i idag och skördas för hand, de har arbetskraft som kostar 10-20% av en normalsvensk lön. Ett väl uppsatt vajersystem där ogräsbekämpning är effektivt, bra sätt att hålla ohyran i styr samt automatiserade skördemaskiner, tork och packutrusning. Då tror vi att man kan lyckas.

Det var väldigt inspirerande att träffa några stycken på kursen som möjligen kan köra det 2:a alternativet. Skall bli mycket intressant att följa dessa människor och deras utveckling.

I stort, en bra genomförd kurs med mycket material och mycket ny kunskap i bagaget.

Import av svenska ölstilar till Beersmith

posted in: Utrustning och ingredienser | 2

Eftersom vi tänkte tävla med 2-3 öl i årets SM i hembryggning så är det bra att ha typdefinitionerna uppdaterade i Beersmith. Det fungerar vanligtvis smärtfritt men denna gången blev något fel. Rättare sagt, det finns en funktionalitet i Beersmith där man sparar tillbaka sina värden till XML-filen. Funkar kanon om man är amerikan och kör med färgvärden i SRM.

För oss svenskar (europeer) blir det dock ett problem då våra värden är i EBC. Spara vi tillbaka dessa värden så har vi hux-flux fått SRM värden i filen uppdaterade med våra högre EBC värden. Om du undrar varför dina färgvärden är kaputt i Beersmith så kanske du råkat ut för detta missöde. Lade upp hela förklaringen på Beersmiths forum här.